fredag 26 september 2014

Knuthamlad hängpil!

Det här med att skriva trädgårdsdagbok i bloggform har ju både sina fördelar och nackdelar. Nackdelen för er läsare kan vara att det inte alltid är så roligt att läsa inlägget av olika anledningar. Det här är nog ett sådant inlägg men så viktigt för mig, för att jag ska komma ihåg hur det var. För man glömmer så lätt.

Vi har en gigantisk gammal, ja mycket gammal hängpil ståendes precis vid ån. En hängpil som blivit knuthamlad i alla år men som de tidigare ägarna inte har brytt sig om. Den har under åren fått en alldeles för stor krona, väldigt vacker för ögat men för stor för själva trädet. Alla som har en pil hemma vet nog hur sköra grenarna kan vara.

 Nu står den där knuthamlad - naken, med sin lätt lutande ärgade stam. Barken har på många ställen ramlat av, den är full med hål men ändå står den där stabil, nästan som ett monument. Jag hoppas vi har gjort den en tjänst, trots att den just nu ser skrämmande ful ut, att den klarar chocken och svarar till våren. Vi valde att hamla den nu istället för till vårvintern, för gamla träd klarar beskärning bättre under JAS. Framför allt har den tid på sig att läka. Så nu håller jag alla tummar och tår för den.

8 kommentarer:

  1. Åh, så häftigt med ett så gammalt träd, och en hängpil dessutom! Så vackra träd och så fin skugga de ger!
    Säkert klokt av er att hamla den nu!
    Så spännande att se till våren!
    Den är vacker nu också, och tänk, i vinter mot den vita snön, som en monumental skulptur mot det vita! Vackert!
    Ha en fin helg!
    Lisa

    SvaraRadera
  2. Det är verkligen INTE tråkigt att läsa din blogg! Du kan så mycket om trädgård, jag lär mig hela tiden! Jag visste t.ex. inte att det hette KNUT-hamlad, har bara hört hamlad förut. Men vi hade en pil när vi bodde i Lund och den föll en gång när det blåste mycket, för den hade för stor och yvig krona. Så visst måste de hamlas! Jag visste heller inte, att äldre träd skulle hamlas på hösten! Så, där ser du! Jag lärde mig något idag också! Och jag älskar att lära mig!
    Håller tummarna för din ståtliga pil!
    Ha en fin helg, kram, Monica

    SvaraRadera
  3. Intressant att höra vad det var för nåt, Har länge undrat vad det heter när man kalar ett träd. Tror nog att det går bra. den har nog längtat efter det alla dessa år.
    Ha en skön lördag
    kram Meta

    SvaraRadera
  4. Oj det var modigt. Men det är klart att den hämtar sig, de är mycket tuffare än vi tror.
    Och det är inte det minsta tråkigt att läsa din blogg, tvärtom, man får t ex se nya vinklar av din fina trädgård vid ån, det gillar jag.
    Trevlig helg!
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera
  5. Har också bloggen till dagbok.
    Hoppas och tror att den kommer klara sig fint.
    Ha en skön helg
    Mariana

    SvaraRadera
  6. Det här var ett intressant inlägg!
    Vi har två stora pilar på tomten och nu när det har blåst har vi massor med nedblåsta kvistar och grenar. En full släpkärra har vi kört bort idag och det är mycket kvar än. Undrar om det här är något för oss. Men det kanske inte går att knuthamla pilar om man inte gjort det tidigare. Värt att ta reda på!

    Kram Agneta

    SvaraRadera
  7. Det var en mäktig stam, som en skulptur. Då har du ån ganska nära huset... Vilken bonus! Läget är allt säger man ju och visst är det sant.
    Det är alltid trevligt att titta in hos dig och se vad som är på gång. Tråkig är inget du behöver oroa dig för.
    Ha det så gott
    Anette

    SvaraRadera

Om du ställer en fråga i kommentarsfältet, så svarar jag dig här, under din fråga./Merja